Kapitel 6
Einars första besvikelse
När vår vän Einar skulle fylla femton år, ville han som andra barn med tonårsdiagnos, ha presenter. Dock ville han inte ha en spåprvagn fylld med sura kärringhattar, som en viss Lennart Lyn har hörts säga. Lennart Lyn är en halvfigur, en krumelur med en enda intention; att sprida lögner! Hans skäl vet endast den vettige men även han har lämnat in veto, och bor nu i Vetlanda med fru och veteran.
Nej, Einar var intresserad av andra ting. Han var nämligen väldigt spänd på att få sin första rakade get. Alla femtonåringar mantalsskrivna i Blästringe brukar på sin femtonde födelsedag få en rakad get. Det berodde på mopeder var bannlysta. En dag reste sig byns klokaste man från sin askgrå vardag och utbrast: Från och med idag äro mopeder bannlysta, Sköldpaddor fridlysta och korvar från Ystad.
Därför önskade sig de akneprydda barnen en rakad get. Denna get vårdade man sedan i sitt garage där man matade den med allt möjligt tills den en vacker sommardag, då solen lyste på alla sina vis, dog av förgiftning. Detta kunde ta lång tid. Olle Kolv hade dåtidens rekord med att ha hållt sin diverse ätande get levande i 2 år och 3 månader. Dock är faktumet sådant att Olle Kolv var ett sådant där äckligt barn, som matade geten med gräs och nyttig mat. Det var endast sedan traktens barn hällt bensin i det bockliknande kreaturets matskål, som en viss trötthet infann sig och tills sist även döden.
Att geten måste vara rakad, vilket stod i lagen, sades vara för att eliminera brandrisken. Detta måste ackrediteras Blästringe kommun, att de var mycket kloka. ”Förthy, en rakad get brinner mindre” (Blästringes lagar och fasoner, sidan 3, 1897)
Nåväl, vår vän Einar var spänd på att se vilken färg hans get skulle ha, och det kan man förstå då det finns många färger på vår herres paljett. Fikon-blått eller ungjävel- som-sparkar-boll-mot-väggen-hårs-gul.
Detta utspelades dock på en tid då ödet hade något lurt i bakfickan. Blästringes moped affär, på gränsen till konkurs då inte nog med att mopeden var bannlyst, det fanns inga moped uppfunna ännu. ( Dock hölls mopedaffären igång tack vare generösa bidrag från djurskyddsföreningen). ”Till mopedaffären” stod det på det med papp, generöst inslagna paketet. Mopedmästare Lurvenstein sprang till posten med kvarnstenen dinglande runt halsen. Han kunde inte bärga sig utan slet ivrigt upp pappret. Paketet visade sig innehålla världens första moped! Den var vackert blå, med ”långpuda” och ”racergashandtag. Och detta på samma dag då mopedbannlystheten nådde sin sista förbrukningsdag.
Lurvensten grät , och detta kan väl var och en förstå, att efter en så lång väntan måste det kännas skönt att någon äntligen uppfunnit detta getvänliga fortskaffningsmedel.Lurvenstein rusade ut från posten och skrek: -Trägen vinner, Trägen vinner…!
Och blev genast ihjälstenad av alla de som hejade på Fjärpinge IF.
I samma veva kom Einars far gående. Han snubblade lite grann över den blänkande mopeden, men det gjorde inget. Nu kunde han nämligen förhindra att den stackars geten han köpt skulle gå mot ett öde bvärre än döden. Nu skulle den bara råka ut för det sistnämnda och så småningom middagsbordet. Den universella femtonårspresenten var äntligen här och lyssnade man noga kunde man höra alla socknens getter stämma upp i ett brölande hurra-rop. Men så noga lyssnade ingen, så det kan ju vara en ren sägen.
Einars glade pappa skyndade sig hem tll Einar och skrek till honom:
-Nu är presenten här!
Einar blev glad. Äntligen skulle han kunna prova sin kemilåda och get i samma moment. Dock vissnade Einars uppsprungna leende som en ros, då han fick se det metalliska åbäket.
-Vad är det där? Undrade den besvikne pojken.
-Det är en moped, svarade Einars Far och fortsatte:
Från och med nu är det slut med rakade getter. Det är presenter ni barn har fått endast på grund av absenten av mopeder. Men nu är den här, och du, min grove son, ska få äran att äga den första!
Men då Einar, som alla andra barn, hade svårt att acceptera nymodigheter, bytte han snart bort den mot en get. Han som fick mopeden begravde den i sin trädgård, då han trodde att det var en död get som endast blivit övermatad av metaller. Därmed sackades tiden 56 år till dess att mopedtillverkarna valde att skicka sina mopeder någon annanstans.
