Berättelser om Einar Skank

Einars första snedbett

Det finns mycket här i världen som är fantastiskt. Det finns även sånt som lämnar en mera ljum i sinnet. Något som påverkar mej på det senare sättet är lögnerna om Einar Skanks sneda bett. Jag tänker nu på ett pedagogiskt sätt kasta fram några sägner och fabrikationer varefter jag ska döda dem en efter en med sanningens skarpa dolk.

Herr Ove Centli har berättat i sensationslystna tidskrifter att Einars bett var så snett att han kunde tugga sönder en potatis utan att själv vara i rummet. Herr Centli har fortsatt med att Einar undvek att vissla då han alltid bet sig i örat då han uövade denna rogerwhittakerianska konst. Vidare har det berättats att Einar alltid bet sin hund två gånger; första bettet för att lära hunden gnälla av smärta, och det andra var ett bett om ursäkt. Förutom detta har det spridits att en kamel en gång svimmade av yrsel då han beskådade Einar tuggande tuggummi.

Allt detta är osant trams som herr Centli har spridit för att framhäva sej själv och därigenom vinna popularitet hos de dumma. Nu ska jag berätta hur det egentligen var.

När Einars tionde födelsedag närmade sig började det susa i luften. Träden tycktes viska:- snart, snart. Detta var dock inget fenomen som hindrade herr Lindkål att slå ihjäl sin bagge, utan livet lekte på som vanligt. Dock hände något ytterst besynnerligt tre dagar innan dagen ”T”. En loppcirkus kom till Blästringe. Det var den berömda Cirkus Smått som hade kommit ut till landsbygden för att glädja dess enkla befolkning. Detta lyckades föga då vagn nummer 4, innehållande den sexiga miss Triss, körde fel och välte mot väggen till Einar Skanks sovrum.

Miss Triss kastades in i Einars säng och märkena på Einars sedan synliga rygg vittnar om hans goda egenskaper inom kärlekens övningar. Detta kan tyckas som en något bisarr kommentar då miss Triss var en loppa. Men kärleken har inga gränser, det vet ju både vi och Tallibanerna. Hur det nu var fick denna olycka en konsekvens. Einar tvingades nämligen att föra den lilla godingen till hennes hem i cirkusen. Einar kunde inte låta bli att titta på henne där hon låg. Hennes ena bröst var vackert som en knoppsparris i april. Det andra som en ärtskida i maj, och det tredje….javisst ja, nu insåg han varför hon hette miss Triss.

När han nu kom på denna naturfenomeniska upptäckt spratt han till och tappade miss Triss som flög iväg för vinden. Med tårar i ögonen sprang han upp och ner som den värsta kolvstång, men inget hulpte. Miss Triss var för evigt borta.

Nog om detta: Einars tioårsdag kom och hela byn firade den på sitt speciella sätt, nämligen inte alls. Einar fick stå själv och sjunga, kraftigt nedtystad av fadern: Frank Skank. Einar blev nästan ledsen, men inte så ledsen att han slutade leka med elvispen i badkaret. Nej, nöjet i det kunde de aldrig ta ifrån honom, vilket var tur eftersom Einar denna dag uppfann Blästringes första ”kortslutning”. Priset för denna upptäckt var det sneda bett som omtalats så. Dock inte lika snett som herr Ove Centli påstod…..inte riktigt i alla fall.